Karmele Erraztiren testuak: corpus osatua eta azalpen laburra

##plugins.themes.bootstrap3.article.main##

##plugins.themes.bootstrap3.article.sidebar##

Argitaratua 2025-10-23

Laburpena

xx. mendearen lehen erdiko bizitza publikoan eta politikoan parte hartzen saiatu ziren emakume abertzaleetako bat da Karmele Errazti. Emakume Abertzale-Batzako lehen lehendakaria izateaz gain, orduko prentsa abertzalean idatzi zuten emakumeetako bat ere bada Errazti, besteak beste. Umeentzako ipuin eta kontakizun labur batzuk, helduentzako antzezlan bat —Keperin Jemein senarrarekin batera— eta, batez ere, artikuluak ondu zituen; horrez gain, gutun pribatuak ere trukatu zituen senide eta ezagunekin. Artikulu honetan, Erraztik idatzitako testuen corpusa osatzen ahalegindu naiz, haren testu argitaratuak nahiz pribatuak aintzat hartuta; hala, Erraztik idatzitako —baina orain arte aztertu gabeko— zenbait artikulu eta gutun jarri ditut mahai gainean, eta corpus horren azalpen laburra egin dut orobat. Lan honetan aurkeztutako datuek Erraztiren testuak hobeto ezagutzen laguntzen dute, eta, horrenbestez, baita Erraztiren ekarpena hobeto ulertzen eta zehazten ere.

Nola aipatu

San Juan Manso, Enara. 2025. «Karmele Erraztiren Testuak: Corpus Osatua Eta Azalpen Laburra». Anuario Del Seminario De Filología Vasca "Julio De Urquijo", urria. https://doi.org/10.1387/asju.27563.
Abstract 84 | PDF Downloads 22

##plugins.themes.bootstrap3.article.details##

References
Agirreazkuenga, Joseba (arg.). 2010. Barne-muinetako Sabin Arana Goiri. Gutunak I (1876-1903). Donostia: Utriusque Vasconiae.
Arana, Vicente de. 1880. Los hijos de Amándarro. Revista Euskara 3. 87-92, 104-114, 138-144, 175-184, 204-211.
Arana, Vicente de. 1882. Los últimos iberos. Leyendas de Euskaria. Madril: Librería de Fernando Fé.
Arana-Goiri, Sabin. 1902. Euskal-zalekerija. La Patria 14. 1.
Arriaga, Emiliano de. 1896. Lexicón etimológico naturalista y popular del bilbaíno neto, compilado por un chimbo. Bilbo: S. Amorrortu.
Arrien, Gregorio & Iñaki Goiogana. 2002. El primer exilio de los vascos. Cataluña 1936-1939. Bartzelona & Bilbo: Fundació Ramon Trias Fargas & Sabino Arana Kultur Elkargoa.
Astigarraga, Andoni de. 1989. Evacuaciones y exilios vascos. Muga 71. 30-37.
Barandiaran Contreras, Miren. 2024. Publicaciones periódicas del Partido Nacionalista Vasco (1939-1975). Bilbo: Sabino Arana Fundazioa.
Belaustegi, Petra. [1909]. ¡Ametsa! In Euskal-Esnalearen Esku-Egundiya 1910, 20-22. Irun: Valverde’ren echea.
Bilbao Bilbao, Begoña, Gurutze Ezkurdia Arteaga, Karmele Perez Urraza & Josu Chueca Intxusta (arg.). 2012. Emakumeak, hitza eta bizitza. Bilbo: UPV/EHU.
Borda, Itxaro. 1984. Emakumeak idazle. Antologia eta ohar zenbait. Donostia: Txertoa.
Camino, Iñigo & Luis de Guezala. 1991. Juventud y nacionalismo vasco. Bilbao (1901-1937). Bilbo: Sabino Arana Fundazioa.
Colombo. 1936. Breve historia de la villa vizcaína de Otxandiano. Vida Vasca 13. 203-205.
Crespo, Cira. 2022. Tene Mujika udazkeneko argitan. Deba: Debako Udala.
Delmás, Juan Eustaquio. 1904. Los hijos de Amandarro. Euskal-erria. Revista bascongada 51. 155-158.
Etxaniz, Xabier & Karla Férnandez de Gamboa Vázquez. 2020. Literatura infantil y juvenil vasca, elemento clave en la recuperación de la lengua. Caderno de letras 38. 353-371. https://doi.org/10.15210/cdl.v0i38.19847.
Etxebarria Zamalloa, Igone. 2000. Escritoras vascas en el primer tercio del s. XX. In Iris M. Zavala (koord.), Breve historia feminista de la literatura española (en lengua catalana, gallega y vasca), 6. lib., 385-398. Bartzelona: Anthropos.
Ezkurdia, Gurutze, Begoña Bilbao & Karmele Perez. 2017. Emakume Abertzale Batza Bilbon. Euskalingua 31. 14-27. http://mendebalde.eus/euskalinguak/Euskalingua%2031/el31-02.pdf.
Ezkurdia Arteaga, Gurutze, Karmele Perez Urraza & Begoña Bilbao Bilbao. 2024. Miren Josune Ibaseta Mendizabal maistrak, sendia oinarrian, emakumeen prestakuntza, euskara eta aberria ardatz. In Luis M. Naya Garmendia (koord.), Paulí Dávila. Euskal Herriko hezkuntzaren historiaren bidezidorretan argi, 79-117. Madril: Delta
Fernández Fernández, Idoia. 2012. Género, educación activa, lengua y nación en el País Vasco. Julene Azpeitia (1888-1980), exponente de una educación vasca en ciernes. Historia de la educación 31. 275-297.
Gandarias Beldarrain, Ziortza. 2021. Basque women in exile: Remembering their voices and impact in literature through the cultural magazine Euzko-Gogoa. In Larraitz Ariznabarreta & Nere Lete (arg.), Memory and emotion. Basque women’s stories. Constructing meaning from memory, 107-128. Reno: University of Nevada, Center for Basque Studies.
Gauzekitz, Jon. 1914. Margarite’ren ames ixukorra. Bilbo: Grijelmo’ren Alarrgun-Semien Irarrkolea.
Goikoetxea Agirre, Nekane. 2022. Tene Mujika emakumea. Pizkundetik ahanzturara. XXI. mendetik ateratako postargazkiak. Gasteiz: Eusko Jaurlaritza.
Hégo, Jean-Baptiste. 1896. Légendes de la vie réelle. Paris & Lille: J. Lefort & A. Taffin.
Jemein, Keperin. 1935. Biografía de Arana-Goiri’tar Sabin e Historia gráfica del nacionalismo vasco. Bilbo: Editorial Vasca.
Jemein, Keperin. 1945. La visión pensativa y atormentada de Arana-Goiri. Baiona: Sud-Ouest.
Jemein, Keperin. 1952. Laburrkiro. Euzko-Gogoa 3(3/4). 25.
[Jemein, Keperin] Belandia. 1956b. Euzkeltzale-Bazkuna. Euzko-Gogoa 7(9/10). 41-45.
Jemein, Keperin. 1986. El Nacionalismo vasco y la sublevación militar en Euzkadi. 18 de julio de 1936. Bilbo: Alderdi.
Jemein, Keperin. 1987. El primer Gobierno Vasco. Bilbo: Alderdi.
Jemein, Keperin. 1988. Euzkadi en guerra (1936-1937). Bilbo: Alderdi.
Jiménez de Aberásturi, Juan Carlos. 1999. De la derrota a la esperanza. Políticas vascas durante la Segunda Guerra Mundial (1937-1947). Oñati: Herri-Ardularitzaren Euskal Erakundea.
Larrañaga, Policarpo de. 1978. Emakume Abertzale Batza. La mujer en el nacionalismo vasco, 1.-3. lib. Donostia: Auñamendi.
López Antón, José J. 1998. El imaginario pesimista de Vasconia en Arturo Campión. Vasconia 27. 177-194.
Lorenzo Espinosa, José María. 1992. Gudari. Una pasión útil. Vida y obra de Eli Gallastegui (1892-1974). Tafalla: Txalaparta.
Mitxelena, Koldo. 1984. Los vascos y su nombre. RIEV 29(1). 9-30. (Berrargit. OC 8, 285-309).
[Mujika, R.] Tene. 1923. Miren Itziarr’i idazkiak eta olerkiak. Zornotza: Jaungoiko-Zale’ren irarkola.
Otaegi Imaz, Lourdes. 2000. Lizardi y las mujeres. Desde la conjura femenina a la gran guerra pacífica. In Iris M. Zavala (koord.), Breve historia feminista de la literatura española (en lengua catalana, gallega y vasca), 6. lib., 284-311. Bartzelona: Anthropos.
Perez Urraza, Karmele, Begoña Bilbao Bilbao & Gurutze Ezkurdia Arteaga. 2022. Emakumeak aberria eginez. Bilbo: Sabino Arana Fundazioa.
Rekalde, Itziar. 2012. Emakume Abertzale Batza. Bere ibilbidea aztergai. In Begoña Bilbao Bilbao, Gurutze Ezkurdia Arteaga, Karmele Perez Urraza & Josu Chueca Intxusta (arg.), Emakumeak, hitza eta bizitza, 21-42. Bilbo: UPV/EHU.
Retolaza, Iratxe. 2012. Emakume Abertzale Batza eta emakume idazleak. In Begoña Bilbao Bilbao, Gurutze Ezkurdia Arteaga, Karmele Perez Urraza & Josu Chueca Intxusta (arg.), Emakumeak, hitza eta bizitza, 102-119. Bilbo: UPV/EHU.
Retolaza, Iratxe. 2024. Hitzostea. Katebegi literario klasikoen arrasto feministen peskizan. In Amaia Alvarez Uria, Zuzi iraxegia. Euskal emakume idazleak eta literatura klasikoa, 297-305. Bilbo: Testu Zaharrak.
San Juan Manso, Enara. 2025. Karmele Erraztiren bost gutun argitaragabe (1937ko abuztua-iraila). ASJU 59(2). https://doi.org/10.1387/asju.27564.
San Juan Manso, Enara. Inprimategian. Karmele Erraztiren iturriak euskal emakume-eredua eta olerkarien genealogia femeninoa eraikitzeko. FLV.
Sánchez-Pinilla, Francisca. 2012. Análisis de la narrativa infantil escrita por mujeres (1920-1939). Ocnos 8. 57-66. https://doi.org/10.18239/ocnos_2012.08.05.
Sarriugarte, Iñaki (arg.). 2023. Jule Gabilondo. Jel-azia. Gasteiz: Eusko Jaurlaritza.
Serrano-Mariezkurrena, Amaia. 2024. Begirada literarioak iraganari. 36ko Gerraren irudikapenak euskal eleberrigintzan. Bilbo: UPV/EHU.
Ugalde Solano, Mercedes. 1991. Emakume Abertzale Batza. Emakunde 6. 58-63.
Ugalde Solano, Mercedes. 1993. Mujeres y nacionalismo vasco. Génesis y desarrollo de Emakume Abertzale Batza (1906-1936). Bilbo: UPV/EHU.
Uruburu Torotikaguena, Laura. 1997. Emakume Abertzale Batza (1922-1936). Gasteiz: Eusko Jaurlaritza.
Zuberogoitia, Aitor & Pedro Zuberogoitia. 2008. Bertan Bilbo. Bizkaiko hiriburua eta euskara: XX. mendeko historia. Bilbo: Bilboko Udala.
Zubikarai, Augustin. 1991. Euskal antzerkia Bizkaian. Donostia: Antzerti.
Atala
Artikuluak